Hoppas ni alla haft en bra första advent :) idag är det ju också kattens dag så jag bjuder på en bild på våran Sheldon :)

Snart ska jag krypa ner i sängen :) sov gott allihop!

Nu har jag kommit ikapp mig med alla inlägg! Skönt.

Igår var det ju då kalas och jag fick massor av paket från trevliga besökare :) jag fick:
-Presentkort på gravid och nyföddfotografering
-Presentkort på hårklippning, babyproffsen och stenstan
-Triss adventskalender
-Ett halsband från snö
-En jättesöt tomte
-Superfina ljuslyktor
-Mitt favoritbröd
-En rolig bok som heter "hjälp jag har blivit med kök"

Tusen tack <3

Idag har jag bara njutit och myst med Conny och de fyrbenta :)

28 november.

Idag ska vi städa och ordna inför mitt kalas som vi ska ha dagen efter (jag fyllde 25 år den 24 november) men min kropp höll inte med. Jag upptäcker på morgonen att jag blöder. Inte lika mycket som sist men ändå. Läkaren jag träffade förra veckan sa att jag skulle ringa om det hände igen. Jag ringde kvinnokliniken och fick en tid på eftermiddagen.

Jag var inte lika oroad den här gången men såklart att den fanns där.

Men det var en himla fart på de små liven i magen :) läkaren tittade och förklarade (även om man såg väldigt bra) och efter en stund säger hon "nu tittar jag inte för att jag behöver utan för att det är roligt". Ingen fara med andra ord.

Vi kunde återigen pusta ut :) sen åkte vi hem och jag åkte på migrän (inget ovanligt nu för tiden :( )

19 november.

Dags för återbesök och ultraljud nummer 6. Smärtorna och blödningen har avtagit och åter igen ser han två foster, två hjärtslag och två fostersäckar. Han vet inte varför jag blödde men inget har påverkat bebisarna.

16 november.

På kvällen börjar jag plötsligt störtblöda. Det verkligen forsade. Panikslagen ringer jag 1177 som råder mig att åka in på akuten direkt vilket vi gör. I bilen upprepar jag om och om igen "våra bebisar är döda". Väl inne på akuten får jag nästan direkt vänta på ett rum eftersom det droppar från mig.

Väntan på gynekologen känns som flera timmar men går ändå ganska fort. Han undersöker och gör ett ultraljud och ser våra små hjärtan som rör sig och bådas hjärtan slår. Båda har dessutom fostervatten.

Han vet inte varför jag blöder men vill lägga in mig. Jag ber att få slippa och efter att ha lovat att komma tillbaka om jag får mer smärtor eller mår sämre får jag åka hem, men ska tillbaka om några dagar för kontroll.

31 oktober.

Illamåendet efter besöket hos barnmorskan har blivit värre och jag kan inte äta eller dricka. Jag väljer att inte vänta lika länge den här gången utan ringer till kvinnokliniken och får en tid för att träffa en läkare.

Jag får sitta 1 och en halv timme över tiden innan jag får träffa en läkare. Eftersom vårdhotellet är stängt över helgerna får jag ligga på kvinnoklinikens avdelning (vilket är samma som bb).

Har dropp hela dagen, kvällen och natten och mår sedan bättre. Får åka hem dagen efter till min stora lättnad då jag mår dåligt av att ligga där och stirra in i väggen.

28 oktober.

Dags för inskrivning hos barnmorskan. Hon är jättetrevlig och vi gillar henne. Vi berättar att det är tvillingar och pratar om graviditeten och mina förväntningar och rädslor, tar blodprover och får lite information om extra ultraljud vid tvillinggraviditet.
Efter besöket kommer illamåendet tillbaka och jag spyr bredvid parkeringen.

20 oktober.

Det har gått 8 dagar sedan jag kunde behålla mat och de senaste dagarna har jag inte fått i mig vätska heller. Provade först med armband mot illamående och sedan postafen (receptfritt läkemedel mot åksjuka som också rekommenderas vid gravidillamående) men jag blir bara sämre.

På morgonen ringer jag min barnmorska och ber om råd och hon säger åt mig att ringa kvinnokliniken. Jag ringer och får en tid för att träffa en läkare. Conny kör dit mig och jag är riktigt svag, nästan svimfärdig.

Läkaren vill göra ett ultraljud (fjärde ultraljudet) för att kolla så tvillingarna mår bra vilket de gör. Sedan läggs jag in på vårdhotellet med dropp och medicin. Blir långsamt lite bättre men får ändå ligga inne i 2 nätter innan jag kan åka hem. Nu har jag 2 mediciner mot illamående och jag kan äta och dricka försiktigt.